Italian Early Renaissance Painter, 1420-1497 Italian Renaissance painter. Early in his career he assisted Lorenzo Ghiberti on the east doors of the Baptistery in Florence and Fra Angelico on frescoes in Florence, Rome, and Orvieto. His reputation today rests on the breathtaking fresco cycle The Journey of the Magi (1459 C 61) in the chapel of Florence's Medici-Riccardi Palace. His work as a whole was undistinguished, however. He painted several altarpieces and a series of 25 frescoes of Old Testament scenes   Related Paintings of GOZZOLI, Benozzo :. | Madonna and Child Surrounded by Saints sd | Scenes from the Life of St Francis (Scene 6, north wall) g | The Four Evangelists fg | Scenes from the Life of St Francis (Scene 1, north wall) g | Madonna and Child between St Francis and St Bernardine of Siena dfg |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
CAVALLINO, Bernardo
Italian Baroque Era Painter, ca.1616-1656 Italian painter and draughtsman. He was the most individual and most poetic painter active in Naples during the first half of the 17th century. He painted mainly small cabinet pictures, on canvas or on copper, for dealers and for highly cultivated private patrons; he had few public commissions and apparently never painted any large-scale decorations for private or ecclesiastical patrons. His subject-matter is largely derived from the Old and New Testaments, the Apocrypha, Tasso and from Roman history and mythology. Documentary evidence for his life and work is almost non-existent, and he remains enigmatic and elusive as a historical figure. Yet as a painter he is strikingly distinctive, uniting a refinement and virtuosity of brushwork with an intensely naturalistic observation of surfaces, and complex and dramatic compositions with an extraordinary brilliance of palette. Only eight pictures are signed, initialled or inscribed with Cavallino's name. No works are documented and only five may be tentatively identified with pictures in mid-18th-century Neapolitan collections described by Bernardo de Dominici.
BASTIANI, Lazzaro
Italian painter, Venetian school (b. 1449, Venezia, d. 1512, Venezia) Italian painter. He is first recorded in 1449, as a painter in Venice and in 1460 he was paid for an altarpiece in S Samuele there. Although no extant work is securely documented, several are signed and two are dated. The influence of Andrea del Castagno is clear in his early works, of the 1460s: the signed mosaic of St Sergius (Venice, S Marco), the Archangel Gabriel (Padua, Mus. Civ.) and the signed Piet? (Venice, S Antonino). Also assigned to this period are the Adoration of the Magi (New York, Frick), the polyptych of St Francis (Matera, S Francesco), the St Jerome.